onsdag 5 november 2008

Kent - Blåjeans (Live Zinkensdamm 28/6-2008)

Där längst fram där någon ständigt har händerna uppe, där stod jag, på Samis sida såklart. Och var lyckligast i världen. Jag vet att jag tjatar och tjatar om det här. Men ni förstår inte lyckan och hur besatt jag är. Och Kent live! Jocke som är så skön och hans röst är så underbar. Tillsammans med Sami som är åh åh åh och sen resten av bandet. Inte klokt.
Det gör så att man kan efter kanske tre-fyra timmars köande och väntande, en del lyssnande på Thåström som bara hade en bra låt. Utan att ha ätit sen jag vet inte när och inte druckit heller för den delen. Rätt slut helt enkelt. Att man efter det blir helt galet glad och inget kan stoppa en. Man kan stå och hoppa och klappa och sjunga med i varenda låt i kanske en och en halv timme utan paus. Så bra är Kent. Enligt mig. Och jag vet att jag är helt sjukt besatt av dem och det kanske stör dig. Men jaha. Kul för dig då. Gå hem och skär dig. Tjo

Inga kommentarer: