När jag ändå sitter här och pluggar psykologi och har lite små ångest för att jag inte har lust att plugga mer på hissan, så kom jag att tänka på en sak. Jag är livrädd för gubbar. Alltså hjälp, äckligt äckligt. Och då kan dom vara hur snälla som helst, bara dom är män och inte pojkar. Så finns det en risk. När jag analyserade vidare kom jag på att det antagligen är pga mitt trauma som barn. Ja, det är sant. Minns bara hur äooh. Vill inte skriva det. Nu låter det som om jag typ har blivit våldtagen, och nej, det har jag inte blivit. Men gubbar = äckliga, snuskiga.
Slutanalyserat, jävla psykologi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar