Jag har inte vågat lita på att det ska vara för alltid sen slutet av sommaren. Men det är galet hur kär jag är och allting byggs upp igen, men nu är jag så mycket mer rädd. För nu vet jag vad som kan hända. Förut (ja, jag är naiv) så trodde jag att det inte någonsin skulle kunna bli så.
Jag vill ju fortsätta leva i min drömvärld med dig. Du är det bästa som hänt mig, du har gjort mig till en mycket bättre person och jag vill aldrig vara utan dig. Du får mig att känna mig trygg, du ger mig så himla mycket utan att jag ens behöver fråga om det. Jag är långt ifrån redo att släppa taget om dig, kommer kanske aldrig vara. Och jag hoppas att jag aldrig behöver göra det. För du är den finaste jag vet, när allt annat här är falskt och fel. Vill få vakna upp bredvid dig varje morgon. Och vara så lycklig som bara du gör mig.
Tack för mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar